Släkten...



Vet inte riktigt hur jag ska börja.

Min mammas moster dog förra veckan och mamma ville skicka en blomma till begravningen för runt en 50 lapp. Både jag och min syster försökte få mamma att förstå att hon aldrig skulle få en gravbukett för de pengarna utan att hon fick räkna med 400-500 kr.

I fredags var jag hos mamma och då bestämdes det att hon iallafall skulle lägga ihop med sin kusin till den här blomman, så allt var frid och fröjd. 

Jag frågade mamma, att om jag skulle dö helt plötsligt, skulle hon då köpa en blomma för 50 spänn till mig med? Nej en blomma för en hundring var jag värd ;) Hon är rolig hon.

Vi umgås inte så mycket i vår släkt, utan det är främst familjen syster, mamma och jag, men när mamma kom till Sverige när hon var 17 år så bodde hon faktiskt hos sin moster, sen att de inte haft så mycket kontakt de senaste åren, men jag tyckte gott mamma kunde visa sig med en blomma, fast den här mostern inte skickade någon blomma till pappas begravning.

Iallafall så påtalade jag för min syster att hon ska berätta för sina barn att den dagen JAG dör så får dom fan köpa en fin blomma åt mig, inte för några ynka 50 kr iallafall. Jag hoppas att jag betyder mer för mina syskonbarn än vad mammas moster betydde för mamma iallafall.

Och NEJ, jag har inga planer på att dö än, men man vet aldrig vad som händer.

Men hur som helst så känns det ändå som att mina syskonbarn uppskattar mig, de brukar sms:a mig och vi kan prata känslor med varandra. Häromdagen sa den yngsta när jag pratade med syster och jag sa att jag skulle på Netto att hon tyckte jag kunde åka till deras Netto istället och jag har fått veta vem den äldre är kär i, så ja jag måste ändå säga att vi har bra kontakt jag och barnen.

Så jag tror nog att jag är värd en blomma för över 50 kr på min begravning, det känns tryggt =)

// Noa


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0