Lyxfällan
En annan sak vi diskuterade igår var de som är med i Lyxfällan.
Jag anser att de är idioter som lever för pengar de inte har och dessutom visar upp det i tv. För ett tag sen så visade dom ett program där någon fått 450 000 kr genom ett arv och såg dessa pengar som en förbannelse. Medan Lyxfällansnubbarna var rörande överens om att får man så mycket pengar så kan det knappast vara något negativt.
I min värld så får man helt enkelt anpassa sina utgifter efter sina inkomster, har du ett jobb och tjänar 25 000 i månaden och sen blir arbetslös, då kan du inte fortsätta leva som om du hade 25 000 i månaden. Är man van att äta oxfilé varje vecka så får man kanske köpa fläskfilé istället för att man har mindre pengar, köpte man Findus fiskpinnar när man tjänade 25 000 så får man kanske köpa Euroshoppers fiskpinnar när man förlorat en del av sin inkomst. Sunt förnuft skulle jag kalla det.
Men istället finns där då idioter som tar en massa sms-lån, som tar en massa grejer på kredit osv osv, dvs pengar som inte är deras egna. För min egen del så har jag varit sjukt fattig, men trots det så har jag sparat pengar om jag velat köpa något, jag skulle ALDRIG köpa något på kredit. Eller jo, ett boende eller en bil eller så kan jag förstå om folk måste avbetala, men inte en ny dator eller en stereo eller något annat. Har man inga pengar så kan man inte handla, svårare än så är det egentligen inte.
Vad anser ni om folket i lyxfällan? Är deras beteende försvarbart?
// Noa
