Låt detta helvete ta slut....
Jag trodde inte att detta skulle påverka mig som det gjort, men jag är HELT jävla slut i både kropp och själ...
Allt detta rännande till pappas lägenhet och dra i alla jävla prylar...Har sagt åt mamma att hon måste leva några år till iallafall, för detta går inte...
Först mammas flytt och sen pappas dödsfall på det, på mindre än en månad...Det tar på krafterna... Vet inte vad jag skulle gjort utan min syster, hon är FANTASTISK!!!
Nu ser mitt hem ut som ett hem igen och det är skönt iallafall...Men det ska bli skönt när vi lämnar pappas lägenhet för gott och låser där sista gången...Så man får ett jävla LIV igen...
Prylar kommer försvinna succesivt dock, hämtas grejer imorgon och sen allt loppisskit hämtas på tisdag...
Man hinner knappt vara ledsen, för det är så jävla mycket annat att engagera sig i. På tisdag ska vi träffa prästen inför begravningen och sen på fredag ska jag möta mammas fastighetsskötare mitt i allt för att kolla allt som är "fel" på hennes lägenhet... Det är 9 dagar sedan vi hittade pappa, men det känns som att detta pågått i två-tre månader ungefär..
Mitt i allt ska jag någonstans hitta tid att formatera pappas laptop så att jag kan ta den, jag ska formatera min egen laptop så att mamma får en nyare och bättre dator, sånt tycker jag är roligt att pilla med i vanliga fall...Just nu är det mest ett jobbigt "måste" som hänger över mig. Men det går ingen nöd på varken mig eller mamma, så skulle hon inte få laptopen förrns om en månad eller två är det ingen katastrof som tur är.
Det är fan tur jag inte har nåt jobb just nu och jag hoppas inget jobb hör av sig innan allt är avklarat heller.
Tack till er som orkar lyssna när jag måste kräka över hela situationen!!!
// Noa
